Jo, det är sant. Lilla Skåne har plågats av ett snöoväder de senaste dagarna som gjort vägarna ofärdbara, men det struntar jag i. Hellre några minusgrader än den förfärliga förbannelse som vilar över vår farstu.
Vår farstu är ett litet rum där våra två hundar bor, och det brukar fungera bra. Men nu har någon j**la s**tskalle bajsat någonstans nära vårt hus(av lukten att döma, helt klart en människa). Och vår ena hund ÄLSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSKAR doften av människoträck. Tyvärr tror hon att också vi människor älskar lukten av vår egen avföring, och badar sig därför i denna sörja för att bibelhålla ett starkt band till sin "flock". Det är min första teori. Min andra är att hon bara vill hämnas på oss för att hon inte får önskad mängd mat.
I alla fall. Vi måste nu vädra med öppna fönster varje gång hon har vistats inne(2 grader plus, yipee), flytta kläder som vi vill ska bibelhålla en neutral lukt och bada henne med jämna mellanrum(cirka 1 gång per dag). Kan någon förstå varför jag ser minusgrader som en frälsning, i alla fall just nu?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar