fredag 15 maj 2009

Coraline och spegelns hemlighet




Okej, jag har gjort några dumma saker senaste veckan: Jag har försummat min blogg, sett en film innan jag läst boken och jag har sett en jätteläskig film.


Jag önskar att jag, och är samtidigt glad över att jag inte gjorde det, läst boken innan filmen.


Visserligen är slutet förstört nu för mig, och jag kommer aldrig kunna se Coraline som annat än blåhårig, men det gick inte att få tag på boken(jag skyller i alla fall på det). Jag fick höra om filmen en månad innan premiären, och tyvärr har böcker som är bioaktuella en förmåga att ha lång kö, väldigt låååång kö.


Nåväl, till handlingen: Coraline har just flyttat in ett ett nytt hus. Hennes föräldrar jobbar bara, hennes kompisar är långt borta och grannarna i huset hon bor i verkar inte riktigt kloka. Men en dag hittar hon en dörr, en liten dörr som blev igenmurad när huset byggdes om till lägenheter. På natten vaknar Coraline av små möss som leder henne till den lilla dörren, som nu längre inte är igenmurad. Coraline kryper igenom en tunnel på andra sidan och finner: en annan värld. Den ser likadan ut som hennes egen, men med en stor skillnad, den är tusen gånger bättre, och förstås, alla som bor där har knappar till ögon. Coraline stormtrivs, men det finns ett problem. För att kunna leva i den andra världen måste hon byta ut sina ögon, mot knappar.


Filmen var jätteläskig, jag höll på att gnaga av mig fingrarna under den sista kvarten, ärlig talat, hade jag varit Coraline hade jag nog gjort saker som bara ska göras på toalett!

2 kommentarer:

Shirin sa...

Ja, usch ja! Jag minns när jag läste Coraline (för EVIGHETER sedan). Fy vad läskig den var. Jag vet inte hur bra filmen fångade det, men jag minns att hela stämningen i boken var nagelbitaraktig. Det värsta tyckte jag var den vita dimman, var den med i filmen också?

USB sa...

Jag tror att det vita dimman var med i mindre än fem minuter, och då var den inte alls läskig.

Annat var det med Other Mother, jag vaknade i natt och kunde inte somna om för jag tänkte på henne, brr. Ja, jag erkänner, jag är mörkrädd!