Min träning blev inställd idag. Hade den blivit det när vi var hemma hade kanske jag njutit av en fridag, men som det är nu känner jag mig mest tom. Jag var inte den enda som inte fått veta att träningen blev inställd på grund av förberedelser för en tävling, några av mina lagkamrater kom också. Jag tyckte verkliogen det var synd, för hur mycket jag än kan säga det är jobbigt så tycker jag det är roligt, jag känner mig besviken när det inte blev någon volleyboll och den känslan har jag aldrig haft förut, läsaren måste förstå att det är första gången jag känner så, jag har aldrig längtat till en träning innan, jag har alltid sett motion som en slags tortyr.
För att trösta mig har jag läst ut "Jane Eyre" och jag älskade boken. Den var långt mycket bättre än jag trott, jag hade förväntat mig en tröttsam klump som skulle ta veckor att läsa och hittade en bok som fick mig att må lika bra som "Stolthet och Fördom". Ögonen tårades när jag läste om Janes barndom och jag kände en djup sorg på slutet när Jane hittade Edward igen. Den var väldigt fin, jag ska se om jag kan hitta fler böcker av författaren.
Just det, varför läser jag ut bra böcker på två dagar? Det kvittar om det är "Dead Until Dark", "Breaking Dawn", Twilight, "Jane Eyre", "Stolthet och Fördom" eller någon annan bok jag älskar, jag läser alltid ut den på två dagar. Jag antar det är det bästa betyget en bok kan få av mig, att läsas ut på ett dygn som är utbrett på två dagar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar