Vad fick du?

I går var det julafton för alla som missat det. Jag insåg det smarta i att skriva en önskelista, nästan allt jag fick blev jag överlycklig för. Till det räknas fyra pocketar, alla lika bra och älskade. Först "Twilight" vilket inte var förvånande eftersom jag hotat med att julafton skulle bli förstörd om jag inte fick den. Mitt eviga tjatande om boken kan också ha spelat in. Nästa på listan var "Dead Until Dark". Tipset om dessa böcker fick jag från en viss bloggare, och eftersom jag svurit på att läsa varenda vampyrbok jag får tag på var det ett självklart val. Jag hittade faktiskt en vampyrbok här hemma. Hur "Gästspel av en vampyr" kunnat undgå min vampyrradar är förklarigt. Vi har några bokhyllor fyllda med tråkiga action-böcker och varenda Tamara McKinley-bok som utgivits på svenska(mor är ett stort fan av McKinley-böckerna, far älskar action). Det resulterar iallafall i att jag inte bryr mig om att kolla genom hyllorna mer än för seriealbum så att jag hittade boken var ett rent lyckokast. Men hur jag ska hinna med att läsa alla böcker som väntar just nu är ett mysterium. Jag har börjat på "Twilight", ska läsa ut "Dead Until Dark" så snart som möjligt för att besluta om jag ska köpa nästa tre i serien på mellandagsrean och sen väntar "Och himlens vida väv" otåligt på mig. "Pride and Predjudice" kan tack om lov vänta ett litet tag. För att inte nämna att jag fortfarande inte blivit klar med "De dödligas förförare". Jullovet verkar så förförligt kort när jag tänker på alla böckerna jag måste läsa. Och alla de böcker jag inte kan räkna upp just nu som jag börjat på men pausat med. Hur ska jag hinna? Nåväl, jag klarar det nog. Jag fick ju faktiskt högsta betyg i läshastighet i skolan. Och min läsförståelse är nästan lika perfekt.

Nu ska jag bara njuta av att vara borta från skolan och korkskallarna där. Det är så SKÖNT att bara få slippa höra en massa rop efter sig i korridorerna från olika personer som säger hej, det hade varit trevligt om inte minst hälften av dom hade velat ha mitt huvud på ett silverfat. Nåväl, de flesta är harmlösa och ofta börjar jag nästan skratta när ett mobbargäng i nian gör patetiska förösk att få mig osäker. Om det värsta de kan komma med är att se hotfulla ut och skrika folkvett i korridoren efter mig, då är jag lugn. För jag tycker att bli kallad folkvett är ganska trevligt, det visar bara att jag har något som de saknar.